Salem-kapellet
Salemkapellet
Fridhem
Ludvika fria Missionsförening kom att köpa en del mark av patron Öhman i Sörvik den 9 juni 1914 på den så kallade Sörtäkten i Brunnsvik. Den hade tidigare ägds av Fredrik Jakobsson Melin och Johan Jakobsson. Sörtäkten hade ännu tidigare ägds av Bergsmannen Jan Persson på Storgården, Brunnsvik och Häradsdomaren Per Danielsson i Sörvik.
Den 20 september 1916 säljer Patron Öhman ytterligare mark till församlingen.
31 december 1927 säljer Ludvika fria Missionsförsamling kapellet till Sällskapet Södra Dalarnas Baptistmission.
De i sin tur har kapellet under några år innan de säljer fastigheten till Sörviks Baptistförsamling den 1/5 1934
Källor: Privata köpebrev.
Söndagskolebarn samlade utanför Salemkapellet
Foto: ©Anders Granath omk. 1923
Lekombergs gruva hade startat med följd att det kom många familjer, där fäder sökte, samt fick arbete inom gruvnäringen. Familjer bildades och barnen fick en naturlig samlingspunkt under många årtionden i Salemkapellet. Ända fram till början av 1960-talet var det aktivitet inom söndagsskolan där det kristna budskapet förmedlades. Verksamheten lades ner år 1966.
Under vintern när det var riktigt kallt så värmde man upp den lilla lokalen. De som förmedlade det kristna budskapet under de sista åren var Oscar Nyberg och till sin hjälp hade han många gånger Hulda Nyberg.
Ungdomarna blev väl omhändertagna under den här tiden. Ett av de minsta barnen på bilden, vilken sitter som tredje barnet i främre raden från höger är född år 1916. Troligtvis så är de andra barnen äldre. Många av barnen är okända.
När huset byggdes är inte känt men vi antar att det byggdes i någon gång omkring åren 1915-16. Baptisternas kristna budskap uppstod i England under 1600-talet och kom till Sverige på 1840-talet. Många nya missionshus byggdes i Sverige under 1900-talets första del.
Stora salen inne i kapellet
Foto: ©N-E Nordqvist 1989
Den stora salen i kapellet kantades på båda sidorna av mittgången av bänkar, tillverkade av trä. Mjukt formade, målade i en gråaktig färg. På baksidan av varje bänk fanns det en ställning för att lägga upp psalmboken. Mitt i gången, en rödaktig lång matta, som sträckte sig ända från den lilla farstun och fram till altaret. Farstun var inte stor, mellan farstun och salen fanns det två dörrar som kunde öppnas åt båda hållen. Allt för att man skulle kunna smyga in, tyst och försynt när det var något möte i salen. På den västra sidan samlades alla barnen som gick i söndagsskolan. När man öppnade dörren till vänster i bakgrunden så kom man in i den lilla salen. På vintern när det var riktigt kallt så samlades barnen i den lilla salen, då huset saknade centralvärme. Den stora kyrksalen mätte omkring 90 m² medan den lilla salen hade en yta av 28 m². För att värma upp den här delen av huset, då det var någon form av aktivitet på vintern användes ved.
Pastor Lundin
I Salemkapellet var det en predikant som kallades för pastor Lundin, han bodde i Sjöstugan vid Brunnsvik. Salemkapellet hörde till baptisterna. Och ibland hade den tidens ungdomar en del hyss för sig. De som var inne på mötet och lyssnade på pastor Lundin hade ingen möjlighet att se vad de som var ute hade för sig. En gång hade några personer från Brunnsvik kommit i bil till mötet. Ungdomarna utanför kom på ett litet oskyldigt hyss. Några sockerlådor plockades fram och många små krafter blir till en stor.
Bilen lyftes upp i bakändan och några av lådorna placerades under bakaxeln så att hjulen kom upp lite grann i luften. När deltagarna kom ut från mötet gick de och satte sig i bilen för att åka hem. Bilen startades och en växel lades i och stor förvåning uppstod. Bilen gick inte en meter. Hjulen snurrade bara där de satt. Ungarna var då liggande på säkert avstånd och följde spänt utvecklingen. Det var med viss svårighet de åkande hade att få bort sockerlådorna.
En annan gång hade två mindre flickor gått in i kapellet där pastor Lundin höll en predikan. Nu hade de båda flickorna blivit förbjudna att gå till kapellet av sina föräldrar. Ja, det var nästan straffbart där hemma. Nu satt i alla fall de båda flickorna på första bänken och pastor Lundin höll sin predikan. Han kom ner från sin upphöjda plats och ställde sig framför de båda flickorna och frågade om de ville bli frälsta. Den ena flickan blev då så illa berörd och ville sjunka genom golvet. Vilket hon också bokstavligt gjorde, hon sjönk mer och mer ner till golvet och började krypa under bänkarna bakåt för att sedan smita ut genom dörren. När hon kom ut stod bygdens pojkar utanför.
Vid ett annat tillfälle och under en annan predikan kom pastor Lundin ut i gången som delade den stora salen i två delar (se bilden från stora salen) och frågade en flicka, SnorStina om hon ville bli frälst. Flickan tittade storögt på Lundin och svarade högt och tydligt nej, men du kan få en del av "arselet" (stjärten).
Bröllop i Salemkapellet
Foto: ©Anders Granath
Dessa okända bröllopspar och alla dess vänner som har bevittnat detta bröllop i det numera rivna Salemkapellet i Sörvik. Det har tagit tid för att försöka lista ut vem brudparet är och när det är taget. Tyvärr har jag misslyckas.
En ledtråd har ramlat in från ett barnbarn som skriver följande: Jag känner igen min farfar George Pettersson på bilden, han står som nummer tre från höger i första stående raden, Georg var pastor och söndagsskollärare där i Salemkapellet.
Eftersom motivet finns på en så kallad glasplåt bör bilden vara från början eller mitten av 1930-talet. Finns det nu någon som kan lista ut vem som är bakom initialerna B och G?
Altaret och den stora tavlan
Foto: ©N-E Nordqvist 1989
Längst inne i kapellet fanns under den stora kristna tavlan ett altare. Tavlan är bevarad och finns nu bevarad i Korskyrkan, Ludvika. Under den tid det var söndagsskola i kapellet var det inte ofta man använde någon predikan uppifrån altaret. All samvaro mellan ledarna, främst genom Oscar Nyberg och deltagarna, kom att ske framför bänkarna på ett enkelt och ledigt sätt. Det var inte mer kyrkligt i denna församling än vad som sker inom kyrkans barntimmar. Många av barnen tyckte att det var ett sätt att komma tillsammans och göra något vettigt. Att gå i söndagsskolan var för många barn ingen stor uppoffring då det visade sig att även barnens föräldrar hade gått där som barn.
Salemkapellet
Foto:©N-E Nordqvist 1989
Ludvika fria Missionsförening startade sin verksamhet i Sörvik genom köpa en del mark av Patron Gustaf Öhman i Sörvik.
Salemkapellet byggdes upp år 1916.
Sörviks Baptistförening bildades tisdagen den 24/2 1931 av arton personer, som anslöt sig till Södra Dalarnas Baptistmission. År 1935 beslutade medlemmarna att begära utträde ur Baptistmissionen. Samarbetet kom att ske med Örebro missionsförsamling och lite senare med Örebromissionen. Under årtionden var kapellet den givna punkten för bygdens ungdomar. Verksamheten ökade, och år 1933 var sextio barn inskrivna i söndagsskolan, det året samlades man i Norrvik och i Salemkapellet. Året därpå, fanns det även en söndagsskola i en lägenhet vid Laggarudden.
Under år 1966 började den en gång livliga och stora verksamheten att avta och upphöra som egen församling. Alla medlemmarna och kapellet fördes över till Filadelfiaförsamlingen i Ludvika. Under några år under 1980-talet var det lite aktivitet någon dag i veckan i den lilla lägenheten på övervåningen, vilken innehöll ett rum och kök samt en liten hall. I källaren var det under en tid en cykelverkstad.
Källor: N-E Nordqvist, Dalarnas Föreningsarkiv
Salemkapellet under rivning
Foto: ©N-E Nordqvist 1989
Under april månad 1989 började man riva kapellet.
Uthuset och anslagstavlan vid kapellet
Foto: ©N-E Nordqvist omk 1970
Det var länge sedan detta uthus blev dokumenterat. Under hela denna långa tid har det funnits gömt bland alla andra negativ i en pärm. Här fanns vedbod och avträden, med naturlig luftkonditionering. Målat i falu rödfärg, även denna byggnad har blivit riven och fanns kvar i minnet. Byggnaden stod efter vägen upp till skolan i Sörvik och den väg som går nedanför skolhusen. Den gamla vägen som fanns för över hundra år sedan. Naturligt blev att man använde ena gaveln till anslagstavla för den verksamhet som fanns inom församlingen.
Text o sammanställning 2019-12-03 NEN