Sörviks Handel

En av bygdens fyra affärer

Korta notiser

Under 1900-talet har det funnits ett större antal affärer i bygden. I Norrvik, Brunnsvik och Lekomberg har det funnits en affär i varje liten by. Det är känt att man åkte ångbåt på sjön Väsman från Prästhyttan till Norrvik för att handla.
Vid Lekomberg kan det ha funnits en liten affär till, det är oklart när den försvann. Medan det i Sörvik har funnits minst fyra affärer. Sedan Sörviks Handel stängde dörren för gott i november 1980 så har det inte funnits en enda affär i bygden.

Sörviks Handel, en efterträdare till Bröderna Nybergs

Foto ©N-E Nordqvist 1980

De vita strecken på bilden är efter bilar/bussar som passerar när kameraslutaren är öppen När Lekombergs gruva startade sin verksamhet var det inte tätt mellan butikerna. Under den tid som gruvan var i drift blomstrade affärslivet i bygden. Folket hade ju strömmat till och även om det fanns ett kooperativ handelsbolag, så fanns det plats även för den privata delen. Det stora affärshuset i Sörvik blev byggt år1917 av Albert Nyberg och gav plats för både affär och bostäder. Nybergs affär har med all sannolikhet spelat en social roll för många familjer i Sörvik med omnejd. Patron Öhman på Sörviks Herrgård verkade lite som en fader för alla sina anställda. Öhman hade liksom inte tid att se hur den övriga familjen hade det. Om vi hamnade i trångmål med pengar, så var det svårt att få ut några. Men han hade affär i Ludvika, och där fick de arbetande ta varor så mycket vi ville. Det var många gånger som far och jag (Verner Lundberg) var i knipa och ville ha en tia. Det var till att fara till Ludvika och köpa en mjölsäck och sälja till Nybergs för den där tian. Denna manöver hände ibland. På detta vis kunde de få lite slantar. Men på detta sätt blev vi också jämt skyldiga Patron Öhman penningar.

Utanför affären

Foto: ©N-E Nordqvist 1980-08

Varorna kom ju med lastbilar, som lastade av sina varor på lastbryggan utanför affären. Nästan allt man behövde i affären var man tvungen att bära genom affären och ner en våning till lagret. Omvänt när man behövde upp med varor så var det ner till lagret igen och hämta. Ett stort spring- ande i trapporna. Sedan Nybergs affär i Sörvik startade har den varit i samma byggnad och ägo till år 1974 då Sörviks Handel började sin verksamhet. I november 1980 stängdes dörrarna för gott till sörviksbygdens sista affär.

Inne i butiken

Foto ©N-E Nordqvist 1980

Fotnot: Båda personerna på bilden har givit sitt tillstånd för publicering. Både Nybergs affär och Sörviks Handel var som en stor diversehandel. Den stora skillnaden mellan de båda affärerna var miljön inomhus. Här kunde man finna nästan allt man behövde för ett normalt boende. Till höger när man kom in genom dörren fanns köttdisken och rakt fram kyldisken med mejerivaror. Den som kunde vara vaksam fann till och med sytråd i hyllorna. Trångt var det, men gemytligt, för de anställda var det nog inte så lätt. På bilden handlar Ragnhild Olsson medan Alice Andersson, som var anställd assisterar i bakgrunden.

Kyldisken

Foto:©N-E Nordqvist 1980-11

Kyldisken innehöll allt från smör, margarin, grädde, mjölk och mycket mer som behövde kyla. På kvällen strax före då man gick hem drog man ner en rullgardin för att bevara kylan ännu bättre.

Sortimentet av varor var stort

Foto:©N-E Nordqvist 1980-11

Från läsk, choklad, the och kaffeavdelningen

Foto ©N-E Nordqvist 1980

Lokalen var trång men smal, det var inte plats för några stora svängningar men de som ställde upp för bygdens affär tog det med jämnmod. Bilden är tagen längst in i affären ut mot utgången. Hela affären var inbyggd i ett stort avlångt rum, när många varor skulle samsas så blev det lite trångt.

Snabbköpskassan

Foto:©N-E Nordqvist 1980

Fotnot: Personerna på bilden har givit sitt tillstånd för publicering. Innehavaren av Sörviks Handel, Rune Englund tar betalt av Gustav Danielsson. För sörviksbor blev affären den naturliga samlingspunkten där gamla och unga möttes. De unga kanske mest för att köpa lite godis, medan de äldre satt och väntade att tidningen skulle komma. Under tiden de satt och väntade blev det ett oftast att man förmedlade andra nyheter som hade hänt på byn. När det dessutom kom en bekant så kunde tonen bli lite rå men hjärtlig.

Rivning av Sörviks Handel

Foto: ©N-E Nordqvist 2006-12-11

Under måndagskvällen den 11 december 2006 gick en epok i Sörviksbygden i graven. Även vädret visade sig på sin sämsta sida, när det stora vita huset mitt i Sörvik hastigt till gick spillrorna. Huset var ändå en profil i bygden. Det byggdes upp under början av 1910-talet och var både bostad och affärshandel. Huset stod färdigt för inflyttning år 1917. I huset har det förutom affär funnits ett café. På övervåningen fanns det ett antal lägenheter. Många av bygdens innevånare handlade sina dagligvaror dels vid Bröderna Nybergs och senare Sörviks Handel. Affärsverksamheten upphörde år 1980. Under ett antal år har huset stått tomt ända fram till rivningen. Huset hade tömts på de mest värdefullaste, men på grund av husets belägenhet bredvid länsvägen kunde inte rivningsfirman genomföra en på deras sätt bästa rivning. På några timmar förvandlades det stora huset med trevåningar plus källare till en enda stor skräphög med hjälp av en grävskopa från LW-pall i Gräsberg. Det hela bevittnades av ett fåtal människor från bygden.

Bakom en tapet fanns en tidning

Bakom en av tapeterna hittas en tidning som var daterad onsdagen den 12 mars 1913. Tidningen, Dagens Nyheter.

Rivning av café Leopoldsson

Leopoldssons café, men det är också nämnt som Leopoldssons kök i Sörvik har en historia som ligger dolt i det förflutna. Caféet/köket låg i den röda timmerbyggnad som var alldeles intill norra gaveln på dåvarande Sörviks Handel. Knappast någon vet något om detta café/kök och när det användes. Vår egen teori, är att det var servering på caféet/köket när SWB-banan byggdes i början av förra århundradet. Personer födda på 1920-talet och som har växt upp i närheten säger att det var före min tid. Men när? Garaget på den högra sidan har tillkommit senare.

Caféet sista timmar i Sörviksbygden

Före och efter rivningen av f. d Sörviks Handel

De personer som dagligen färdas genom byn Sörvik kan inte ha undgått att märka den stora förändring som har skett. Även för oss bybor känns det ovant. Den stora fördelen är ju för trafiken, vilken numera har en fri sikt genom kurvan. Bröderna Nybergs Speceri- & Diversehandel Johan Wiktor Nybergs Speceri- och Diversehandel i Brunnsvik slog upp sina portar 1898, strax innan Vansbrobanan byggdes förbi knutarna och fyllde affären med rallarkunder, som köpte snus och amerikanskt fläsk i stora mängder. J W Nyberg, kom till Brunnsvik från Ramsbergs församling 1892 och flyttade efter en tid i Norrvik in i den jordbruksfastighet, som han köpte i Brunnsvik. Johan Wiktor och hans fru fick sju barn, varav en dotter dog i unga år. Affären öppnade han i ett uthus på gården och den blev den första i sitt slag i bygden. När Johan Wiktor omkom vid en olyckshändelse 1912, fick sönerna ta över. Albert och Oskar tog ansvaret för affären och August för jordbruket. Sterbhuset, som bildades efter faderns död uppförde fastigheten i Sörvik, där både affär, kafé och bostäder inrymdes. Den affären skötte Albert, medan Oskar fortsatte i affären i Brunnsvik och brodern August försåg dem båda med nyslaktat kött från bondgården. Många är de gruvarbetarmatsäckar, som packats med specerivaror från brödernas affärer. Mellan åren 1920-38 kunde man också köpa bl.a. "Bergmans änka" - ett tunt, vitt bröd - som bakades i brödernas eget bageri och till jul sålde de alltid hemlutad långa och sej. Albert Nyberg var en driftig affärsman, bland annat hade han en egen kaffeblandning - "Nybergs blandning". Karamellstrutarna hos Nybergs var alltid större än dem man köpte hos Knall-Carlsson. Det blev ofta lite råge på dem och det var med en särskild snits, som Albert vek till karamellstruten. Det var en av den tidens enkla förpackningssystem. Albert hade ett gott förhållande till sina kunder. Ofta kom Fischers-Johanna vid 10-11-tiden på kvällen och ville handla så blev hon alltid insläppt trots den sena timmen. Johanna hade säkert inte många kronor att handla för, så förtjänsten på henne blev inte stor. Här var det mera fråga om medmänsklighet.

Text: Kerstin Bergström & N-E Nordqvist

Brunnsvik/Lekomberg med omgivning.

Om

Sök

Länkar