Tankar från år 2004-05-07 (en fredag)

Tankar från år 2004-05-07
Livet är inte en dans på rosor har jag fått uppleva denna underliga dag. Här har jag suttit framför datorn en bra stund och plitat ner bokstäver, som ska bli ord. Något händer och allt är borta på en tiondel av en sekund. Det känns inte lätt att börja om på nytt när minst tre sidor var färdigskrivna och bara skulle skickas iväg.
Ut med det gamla och in med det nya var också min paroll. Så blev det också. Bort med det gamla e-postprogrammet och in med ett nyare. Sedan det första som händer, allt är borta det som är skrivet. Det ger ju också en tankeställare hur skört ett liv är också. Nästa sekund är allt borta, det är många frågor som alltid blir obesvarade.

Värmen i vår 2004

Här har det varit varmt, som mest när svetten rann från termometern och den knackade på dörren och ville komma in i kylskåpet en stund för sedan fortsätta visa 26 grader i skuggan. Allt har skett inom en kort tidsperiod. Den stund man vill njuta mest av är ju mellan hägg och syren. Häggen blommar så smått och syrenen har knopp. Det mesta har jag hunnit gjort innan värmeböljan slog till. Gräsmattorna blev krattade och veden blev staplad innan värmen kom. Potatisen är i landet och ett land står i tur för en omvälvning innan busfröna kommer i backen.

Motion

Nu är det snart dags för den dagliga motionen med gräsklipparen som gäller. Tur att det går framåt och inte bakåt, men du vet ju, att börjar man bakifrån så kan det ju inte gå mer bakåt. Det är ju alltid positivt även om det från början var en negativt sida som visades upp.

Negativ
Om vi fortsätter på den negativa sidan så har man fortsatt dokumentera hembygden på olika sätt. Ett av de större projekten var ju att gå där linbanan mellan Lekomberg och Källbotten drogs fram en gång i tiden. Summan av den vandringen blev ju bara en massa negativ som skapade fortsatt arbete innan det kan visas positivt. Även om det var fysisk ansträngande, där man nästan fick klättra rakt upp på såphala bergskanter. Alla sa att det går inte att ta sig upp där men jag var ju ensam, och ensam är stark.
Vem ska kunna klaga då? Jag gjorde det inte. Ryggsäck på ryggen med kameror var mina följeslagare samt telefonen och GPS:en. Det var en intressant vandring som gav mig svaret på många frågor. Hade jag gjort denna vandring för 40 år sedan hade det varit en lätt promenad, men nu med allt sly, där jag fick gå och leta innan jag visste vilken riktning man skulle följa. Fram kom jag och på vissa ställen fick man återvända för att hämta hem mer detaljer, som jag ska förvara.

Målsättning
Visst är det viktigt att sätta upp nya mål, men det ska inte vara mål i mun, utan mål, som man kan nå och som inte är orealistiska. Märker man att man inte kan nå dessa mål så tappar man intresset.
Det får aldrig bli ett tvång. Något som du alltid ska tänka på är att just nu när du håller på med reportage om olika saker som har skett i bygden så får du än mer känsla för hembygden. Men du kommer också så småningom att märka en viss avundsjuka som kan ge uttryck på olika sätt.
Det gäller ju att tro på det man gör är rätt. En opolitisk förening, som det vackert heter kan dölja många saker. Makt och misstänksamhet. Det kan även riktas mot dig själv, på grund av din kunskap. Här gäller det att sätta vissa gränser, vad vill jag själv uppnå och det allra viktigaste, hur vill jag arbeta så att jag tycker det är roligt?

Ålderdomen
Det är inte lätt att bli äldre, för när man var ung så önskade man ju att man hade de äldres kunskap. Nu när vi är där så märker man att det saknas ungdomens kunskaper. Förklara detta så att någon begriper detta på ett vettigt sätt, här hjälper nog inte ett totalt hjärnsläpp. Men fan tar den som drabbas av ett hjärnsläpp.

Funderingar

Har du någon gång funderat hur man/vi ska hålla reda på alla artiklar och allt annat smått och gott som rör hembygden? Alla får ju läsa mina papper. Ja visst. Men hur tänker du arkivera dessa? Jag trodde nog i min enfald att det skulle gå på ett annat sätt. Men datorerna och ett databasprogram blev min räddning. Det finns nu åtskilliga negativ registrerade i datorn och utskrivna på papper, tror jag. Dessutom ett stort antal andra artiklar som kan ge en pusselbit där och en där som sedan bildar en artikel.

Lördag kväll
Gick utanför dörren och tog ett djupt andedrag, en tung doft slog emot mig. Var tvungen att gå ut med rullatorn och inspektera ägorna. Under dagen hade häggen slagit ut sina blommor, det var den tunga doften som låg över nejden. Med rullatorns hjälp tog jag mig runt och försökte lyssna med de halvdöva öron jag har. För mig var det nästan tyst, ändå så får man ta det med jämnmod, för man vet ju inget annat! Den tunga doften gjorde mig nästan berusad, nu först kände man att man lever gott. Där borta vid den gamla åkerkanten stod de uppradade i hundratal och åter hundratal och väntade på att föra nästa generation vidare. I ett evigt kretslopp. Liljekonvaljerna stod i knopp som snart ska brista och föra ut sin underbara doft.

Historia (dålig)

Du kanske har hört historien om amerikanen som berättade att det tog en vecka att åka runt sina ägor i Texas med den där enormt stora fyrhjulsdrivna bilen. Han skröt att de var så stora åkrar och skogsarealer. Svensken som inte hade så stora ägor, bara några tunnland, svarade helt lugnt: jag hade också en sådan bil. Det tog en vecka för mig också.

Fisketävling
Snart ska jag stå som värd för en flugfisketävling inom flugfiskeföreningen Dansande Nympher (som nu har upphört) vid ett av våra vatten. Enligt årsmötet så har jag fria händer att utforma allt. Det som jag sa och beslutat om var enligt föreningens hemsidas lag.
För mig var det enkelt att fundera ut några olika aktiviteter. Allt ska gå i trollens tecken. Ibland har jag haft kontakt med dessa underliga figurer på ett positivt sätt. Det har hänt att man har fått röster från det okända att se upp för en viss sten eller något annat. När man började tänka!!!! Hur var det man gjorde när man tänkte? Ja det undrar jag också.
Ett uppslag kom, på dessa skogsmarker har mina förfäder färdas med cykel och till fots i vad jag nu vet i 125 år. Farmors far var ju skogvaktare medan farfar även var skogvaktare på samma skogsarealer som jag nu är på. Det är inte så konstigt att vissa gener går aldrig ur en. Skogen med dess mystik, kolningen, vittror och andra väsen finns. Vad har hänt mina förfäder när de har vandrat i de på sin tid nästan oframkomliga vägar. Ja det var ju inte vägar de färdades efter, utan snarare där hästfororna har dragit fram. Gångstigar, där folket en gång fram färdas till fots. Kanske med en häst som dragit ett lass på en kälke. Vad har de mött och sett i skogen? Har du hört talas om att en kolmila har brunnit upp? Vem har väckt kolaren när milan har slagit? Jo det är vittrorna och skogstrollen som har vakat.

Aktiviteter
Vad ska då deltagarna få utföra? Ett tips fick jag när man såg filmen "Rackelhanen" där en äldre man berättade att man skulle få storöringen om man drog sin fiskeväska genom ett hål i ett träd tre gånger. Här har jag inget sådant utan deltagarna ska få gå runt stora flugtallen två gånger medsols och ett varv motsols när de har klarat av detta ska de ropa HÖHÖ! Nästa uppgift kommer från trollens riksting som hålls vid Svantjärn, där har jag hämtat ut ett flugspö med tillhörande fluglina från trollens fiskeshop. Här finns lite trolltyg i sig. Det går inte att kasta så långt med det heller. Alla deltagarna ska kasta linan mellan två käppar. Avståndet till käpparna blir någon meter för långt, alla ska nästan nå fram.
Tredje delmomentet är en tanke att alla har ramlat i ett vattenhål där tändstickorna är mer än dygnsura, det ger inte ens en gnista. Men alla, troligtvis två och två ska göra upp en eld med ett tändstål. Det ska bli spännande att se hur de gör och reagerar. Allt ska ske för att sammanhållningen ska bli större. Här är vi tillbaka i det, som vi kallar mål inom arbetslivet. Själv har jag övat mycket med att göra upp eld med tändstål, men nu går det nästan galant. I varje fall när det sker vid kaminen här hemma.