Vattenkanalen, Gruvkaserner och Majbrasa
Delar om vattenkanalen, gruvkaserner och majbrasa
Vattenkanalen till sågen i Sörvik
Foto: ©N-E Nordqvist 2006
Genom Sörvik rinner bäcken från de tre sjöarna, som ligger högre
upp i vattensystemet. Högre upp efter bäcken har Sörviks övre hytta funnits en
gång i tiden. Någon gång kring förra sekelskiftet har en denna kanal kommit
till. Handgrävd, arbetarna vid herrgården fick då gräva kanalen för att få
vattnet till den då otäta turbinen vid sågen. Där vattnet sprutade åt alla håll
och kanter. Kanalen var i betydligt bättre skick förr i tiden, då skogvaktare
Jansson höll ordning på bäckar och dammar. I mitten av 1950-talet fanns en och
annan öring och flodkräftor i kanalen.
Pumphuset som försåg en del hushåll med vatten
Foto: ©N-E Nordqvist 2006
Vattnet i kanalen har nu runnit i mindre och strida strömmar
under omkring hundra år. Hur många av bygdens innevånare har förstått hur viktig
detta pumphus har varit. De båda kasernerna fick sitt vatten från vattenkanalen
samt andra närliggande gårdar under en lång tid. Kasernerna försvann ju under
1950-talet, medan andra närliggande gårdar fick sitt vatten omkopplat till det
kommunala ledningsnätet på senare tid.
Ändå så känns det som om inte tiden har stått till då man fortfarande kan finna
bär och syrenbuskar i området.
Vattnet bildar en liten oas mitt i samhället
Foto: ©N-E Nordqvist 2006
På sin väg ner mot den då livaktiga sågen hade arbetarna grävt i
en liten del av de stora åkrarna. Det måste ha känts för patron Öhman när man
intog en del av de då bördiga åkrarna för att leda vattnet till sågen.
I dag när sågen är borta och knappt finns kvar i minnet har vattnet ingen annan
funktion än att det ger ett livfullt inslag i bygden där den nu rinner vidare
ner till sjön Burtjärn
Gruvkaserner i Sörvik
Foto: ©Johan Persson
Till Sörvik kom det en hel del inflyttande personer. En del hade
fått arbete vid gruvan i Sörvik, medan andra arbetade inom jordbruket och
skogen. Bostäder behövdes, som här efter Digervålavägen, där de bygger upp en av
de två kasernerna. När de byggdes upp är lite höljt i dunkel, där famlar vi i
mörkret. Men vi anar att det kan vara under 1920-talet
Det har berättas för oss att en av kasernerna var uppbyggd på en före detta
stallgrund. I denna kasern var det inga problem med vägglössen. Om det kunde
bero på att det i grunden fanns sedan tidigare ammoniak i marken som har
utsöndrats från hästarnas urin och gödsel. Accepterade inte vägglössen den lilla
lukt som fanns? En tanke bara, hur var det i den andra kasernen, kunde lössen
krypa fritt? I var och ett av de båda husen fanns det fyra lägenheter om ett rum
och kök.
Uppbyggd på en före detta stallgrund! Vilka visioner kan det ge? Svårt är det
inte, då vi känner till, att en av den största byggnaden i Sörvik är uppbyggd på
gammal grund. Ja då kommer i osökt in på, vilka byggnationer fanns tidigare i
området? Svaret blir, "Bergsmansgårdarna".
Vi anar att den har tillhört bergsmannen Dan Danielsson, som hade ett litet
myller av gårdar och uthus i närheten.
I mitten av 1950-talet blev de båda kasernerna rivna.
Ruiner efter kasernerna
Foto: ©N-E Nordqvist 2006
Mellan vägen mot Digervåla och bäcken/kanalen finns rester av de kaserner som byggdes upp. Nu kan de ge lite aningar hur det har varit förr i tiden. Om man jämför med dagens stressade samhälle.
Våren hälsas välkommen till Sörvik
Foto: ©N-E Nordqvist 2011
Valborgsmässoaftonens brasa i Sörvik anordnades av Sörviks Allmänna Idrottsförening mellan sjön Burtjärn och bostadsområderna i Sörvik. För vilken gång i ordningen är inte känt. Besökare kom även från intilliggande byar, kanske någon stadsbo kände sig manad att besöka Sörviksbygdens vårbrasa. Klass 5 i Sörviks skola anordnade en liten servering till mångas förtjusning.
När det väl tog eld i rishögen
Foto: ©N-E Nordqvist 2011
Allt mer lågorna stego mot himmelen så blev värmen från brasan, denna lite kylslagna kväll så stor så att besökarna drog sig lite längre bort. Kvällen avslutades med ett praktfullt fyverkeri.
Text redigerad 2019-11 N-E Nordqvist